Vätejon: Vätejoner finns i alla syror, men vissa släpper ifrån sig vätejoner ibland medan andra släpper ifrån sig vätejoner ofta. Om en syra släpper ifrån sig vätejoner ofta så är det en stark syra. Om en syra bara släpper ifrån sig vätejoner ibland så är det en svag syra.
Svavelsyra: Den kemiska beteckningen för Svavelsyra är H2SO4. Svavelsyra luktar inte. Den har ganska hög densitet och kan verka aningen seg. Svavelsyra är lite speciell för den absorberar vatten. Den har man tidigare använt den till att absorbera fukt i mellanfönster.
Salpetersyra: Den kemiska beteckningen för Salpetersyra är HNO3. Salpetersyra måste förvaras där det är mörkt annars kan den sönderdelas av solljus. Salpetersyra kan gulfärga proteiner. Man kan se det genom att droppa lite av syran på sin nagel. Efter ett tag så färgas nageln gul. Detta är för att syran reagerar med oädla metaller. Då avges gaser som kallas nitrösa gaser. Dessa är mycket giftiga.
Ättiksyra: Den kemiska beteckningen för Etansyra/Ättiksyra är CH3COOH. Ättiksyra stelnar redan vid 17°C. Ättiksyra kan framställas genom många kemiska reaktioner. T.ex genom torrdestillation av trä eller genom att etanol omvandlas under inverkan av vissa bakterier. Ättiksyra används vid inläggning av t.ex gurka och kan användas som fönsterputs.
Ättiksyra är en svag syra.
Mjölksyra: Det finns två sorters mjölksyra, Den som produceras i kroppen när vi anstränger oss och den som används till fil och yogurt. Mjölksyran som finns i mjölkprodukterna är inte tillverkad av mjölk. Den tillverkas av stärkelse från potatis och majs. Den kemiska betäckningen för mjölksyra är C3H4O(OH)2
Starkt frätande
Hälsoskadligt
Det finns en regel som heter SIV. Syra i vatten. Den betyder att man bara får hälla syra i vatten och inte tvärt om. Häller man vatten i syra kan det bli varmt och börja koka. Det kan även explodera.
Alla syror innehåller vätejoner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar