voicethread no

vi blandar surt och basiskt

Utförande: Vi fyller en bägare med 50ml saltsyra och en bägare med 50ml natriumhydroxid. I natriumhydroxiden häller vi BTB som är en indikator, natriumhydroxiden blev blå. Sedan hällde vi väldigt försiktigt i saltsyran i natriumhydroxiden tills det blev grönt alltså neutralt. Sedan hällde vi i lite kol.

Resultat: Bägaren blev varm. Lösningen blev grön. Det blir neutralt precis på droppen så om man häller i en droppe för mycke syra så blir det gult istället för grönt.

Slutsats: Det blev varmt för att det sker en reaktion mellan ämnena. När lösningen blir grön har lösningen neutraliserats. Då finns det lika många vätejoner som hydroxidjoner

saltsyra HCl

Resultat: Bubblade på alla metaller. Saltsyrans lukt var stark och stickande. Det small när man eldade över provröret med frätande magnesium.

Slusats: Det måste bildats vätgas när metaller metallerna  kommer i saltsyra. De reagerar olika bara för att metallerna är olika ädla. Magnesium är den mest oädla metallen.

baser med jakob

Hydroxidjoner: Hydroxidjoner gör ett ämne basiskt. Om ett ämne är neutralt så finns det lika mycket vätejoner som hydroxidjoner. Om ämnet är surt finns det mer vätejoner än hydroxidjoner och tvärt om.

 NaOH (Natriumhydroxid): Natriumhydroxid är ett salt. Om man löser salt i vatten så skildrar sig dom negativa och dom positiva jonerna. I natriumhyrdoxid  kommer natriumjonerna vilja skilja sig från hydroxidjonerna. NaOH ----> Na+   +   OH-. Hydroxidjonerna gör lösningen basiskt och natriumjonerna gör den stark. Det blir alltså en stark bas.

Ammoniak: Ammoniak är en bas. Den kemiska beteckningen för ammoniak är NH3. Ammoniak har en stark och stickande lukt. Om man löser ammoniak i vatten bildas Ammoniumhydroxid.

BTB(Bromtymolblå): BTB är en förkortning för bromtymolblå. BTB är en indikator som visar om någonting är surt eller basiskt. Så om man droppar i några droppar med BTB i en lösning så kommer lösningen få någon av dessa färgerna.

Ett ämne är en bas om den har över PH 7,0. En syra har PH under 7,0. En neutral lösning har PH 7,0.

Alla baser innehåller hydroxidjoner.

Syror i samarbete med Jakob!

Saltsyra: Den kemiska beteckningen för saltsyra är HCl. Saltsyra kan ofta ryka som resultat av att syran lämnar vätskan i gasform. Saltsyra är en vattenlösning av en gas som heter väteklorid. Saltsyra är starkt frätande och har en stark och stickande lukt.

Vätejon: Vätejoner finns i alla syror, men vissa släpper ifrån sig vätejoner ibland medan andra släpper ifrån sig vätejoner ofta. Om en syra släpper ifrån sig vätejoner ofta så är det en stark syra. Om en syra bara släpper ifrån sig vätejoner ibland så är det en svag syra.

Svavelsyra: Den kemiska beteckningen för Svavelsyra är H2SO4. Svavelsyra luktar inte. Den har ganska hög densitet och kan verka aningen seg. Svavelsyra är lite speciell för den absorberar vatten. Den har man tidigare använt den till att absorbera fukt i mellanfönster.

Salpetersyra: Den kemiska beteckningen för Salpetersyra är HNO3. Salpetersyra måste förvaras där det är mörkt annars kan den sönderdelas av solljus. Salpetersyra kan gulfärga proteiner. Man kan se det genom att droppa lite av syran på sin nagel. Efter ett tag så färgas nageln gul. Detta är för att syran reagerar med oädla metaller. Då avges gaser som kallas nitrösa gaser. Dessa är mycket giftiga.

Ättiksyra: Den kemiska beteckningen för Etansyra/Ättiksyra är CH3COOH. Ättiksyra stelnar redan vid 17°C. Ättiksyra kan framställas genom många kemiska reaktioner. T.ex genom torrdestillation av trä eller genom att etanol omvandlas under inverkan av vissa bakterier. Ättiksyra används vid inläggning av t.ex gurka och kan användas som fönsterputs.
Ättiksyra  är en svag syra.

Mjölksyra: Det finns två sorters mjölksyra, Den som produceras i kroppen när vi anstränger oss och den som används till fil och yogurt. Mjölksyran som finns i mjölkprodukterna är inte tillverkad av mjölk. Den tillverkas av stärkelse från potatis och majs. Den kemiska betäckningen för mjölksyra är _C3H4O(OH)2

 Starkt frätande

 Hälsoskadligt

Det finns en regel som heter SIV. Syra i vatten. Den betyder att man bara får hälla syra i vatten och inte tvärt om. Häller man vatten i syra kan det bli varmt och börja koka. Det kan även explodera.

Alla syror innehåller vätejoner.

Olimpiada dos Bombeiros (Frenchies Firefighter Olympics)

Den här videon visar att brandmän kan vara snabba. Svenska brandmän borde träna på detta. Med denna tekniken skulle man hinna rädda mer personer snabbt.

Tvätt och läkemedel

Tvätt

Smuts är för det mesta feta ämnen eller små partiklar som är inbäddade i fett t.ex stearin och olja. Fett och vatten trivs inte tillsammans och det är därför svårt att skölja bort smuts med bara vatten. Därför behöver vi tvålen, den ”bäddar in” fettet så att det kan sköljas bort med vattnet. Det finns liknande ämnen i Diskmedel, Schampo och tvättmedel. Ämnena kallas tillsammans tensider. Tvål tillverkas av fett. Fettet kokas med en stark bas och delas upp i glycerol och långa fettsyror. Den ena sidan av fettsyran består av en lång kolvätekedja. Den ena sidan gillar fett men inte vatten, den kallas fettälskande. På andra sidan finns syragruppen -COOH. Den sidan gillar vatten, och kallas vattenälskande. Alla tensider har en fettälskande och en vattenälskande sida. När man tvättar sig och tvålar in sig lägger sig fettmolekylerna runt smutsen. De fettälskande ändarna vänder sig mot smutsen. De vattenälskande ändarna försöker ta sig ut mot vattnet. När man sedan sköljer av sig så tar det med lätt med sig fettsyrorna och smutsen. Tvål består av glycerol, natriumhydroxid, vatten och ev. lukt och färgämnen. I hård tvål är tensiderna fettsyror medan dom i schampo, diskmedel och tvättmedel är konstgjorda och skonsamma mot tvätt och hud.

Läkemedel

Läkemedel och mediciner görs ibland av växter. Förr i tiden använde man växter till sina mediciner. Man använde t.ex Opiumvallmo och Fingerborgsblomman. Opiumvallmo innehåller morfin som är smärtstillande och lugnande. Man använde Fingerborgsblomman till att behandla svagt hjärta. Nu är tillverkningen av läkemedel framför allt en avancerad kemisk industri.

När ett läkemedel tagits upp av kroppen förs det till kroppens olika organ. Vissa läkemedel sprids i hela kroppen medan andra bara tar sig till vissa kroppsdelar. Kroppen börjar med nedbrytningen av medicinen direkt. Många mediciner bryts ner i levern. Sedan går dom via njurarna och sedan lämnar kroppen genom urinen.

Antibiotika

Antibiotika är ett samlingsbegrepp för läkemedel som motverkar infektioner. Infektioner orsakas av bakterier. Infektioner kan komma från mikroorganismer, virus och svampar också, då används inte antibiotika. Man kallar ofta antibiotika för penicillin, penicillin är egentligen bara en av flera grupper av antibiotika. Penicillin är den mest använda och viktigaste. De flesta antibiotika är från början naturliga ämnen som bildas av bakterier eller svampar. Dessa ämnen förändras ofta på ett kemiskt sätt för att fungera som läkemedel. Antibiotika skadar inte människoceller, bara bakterieceller.

Kemiboken.

http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/